EXAMENSARBETE

 

Just nu pågår följande spännande exjobb hos oss

  • Nu har vi startat

    Examensarbetet Labyrintspel syftar till att automatisera ett labyrintspel genom att komplettera med bildingenkänning via kamera, styrning via stegmotorer mm.

  • Spolarna är Färdiga

    Primärspolen är lindad runt en ferritstav för att få så högt och riktakt magnetfält som möjligt. Sekundärspolen har vi lindat runt ett VP-rör för att passa runt primärspolen. Detta är egentligen inte optimalt för att uppnå högsta verkningsgrad då VP-röret är lite mer än 1mm tjockt men för tillfället får detta räcka för tester.

     

    Resultatet av spänningsöverförinigen blev förvånandsvärt bra. Vår sekundärsida skulle få en spänningshöjning för att kunna ladda det kommande batteriet och som planerat blev det en spänningshöjning från 12VDC på primärsidan upp till 18VDC på sekundärsidan. Enligt våra beräkningar skulle vi har hamnat på ca 16,5VDC men med tanke på att vi överför en fyrkantsvåg istället för en sinusformad våg så ökade den resulterade spänningen ännu mer.

    Efter ett test med ett litet effektmotsånd lyckades vi överföra en ström på 0,85A. Detta ser lovande ut då målet ligger på cirka dubbla den resulterade strömmen för att kunna ladda batteriet så snabbt som möjligt. Mer nogranna mätningar kommer att göras för systemet samt optimering av spolarna för att få så bra överföring som möjligt mellan dom.

    Solenoidspolar

  • Projektet är igång!

    Syftet med projektet är att med hjälp av induktion ladda "små" sensorstationer på havets botten. Dessa sensorstationer ska under en viss tid ha samlat data som våran krets ska ta emot samtidigt som en laddningsprocess sätts igång. När laddningen av batterierna är klar ska detta också skickas som data så man vet när man ska åka och ladda nästa station.

     

    I början av detta projektet har vi till en start mestadels fokuserat på att få igång induktionen för vårt projekt då huvudmålet är att uppnå så bra verkningsgrad som möjligt.

    Våran krets kan delas upp i två huvuddelar, sekundär- och primärsida där primärsidan är den sidan som vi matar spänning ifrån. Vi ska mata kretsen med en DC-spänning på 12 volt. Men för att energi ska kunna överföras mellan spolarna måste denna DC-spänningen omvandlas till AC med hög frekvens (i vårt fall har vi valt 100kHz). Till detta använder vi en H-brygga som är anpassad för Arduino så att man enkelt kan ändra frekvens om så skulle behövas. På Sekundärsidan behövs doch en likriktare och det har vi enkelt gjort med en helvågslikriktare.

     

    På oscillatorn i bilden kan man se vågen som vi skapat i H-bryggan samt DC-spänningen efter helvågslikriktaren.
    Mätresultat av H-brygga och likriktare

    Nästa steg i projektet blir att tillverka spolarna och att justera eventuella ändringar som behöver göras efter detta för att uppnå så bra verkningsgrad som möjligt.

  • Nu är det igång!

    På havets botten är ett examensarbete som fokuserar på induktionsladdning och trådlös kommunikation under havsytan

  • Systemet fungerar!

    Prestanda

    I figuren nedan syns systemet impulssvar där den ingående pulsen skapad genom ett hastigt ryck med handveven med en peak på ca 2Nm.

     

    I figuren ovan ses ingående momentpuls (röd), resulterande utgående moment från systemet (gul) samt begärt hjälpmoment från elmotorn (grön), y-axeln är moment I mNm och x-axeln är i sampel (systemet samplar I 1Ks/S).

    Det utgående momentet är till start snarast en spegelbild av den ingående momentpulsen till den avtar under 1,5 Nm dvs punkten där motorn kommer in och bidrar upp till 1 Nm.

    Systemlast problem och förbättringar

    I grafen går även att skymt an av de större problemen med riggen. Pga av tidsbegränsningar, komplexitet och kostnad valdes lasten till ett skivbromsystem, där oket var placerad på töjningsgivare. Vilket leder till att när väl momentet överskrider den statiska friktionen blir lasten ej större. Lasten är därmed maximerad och ökar ej med varvtalet. En bättre lösning på lasten hade varit en riktig dynamometer.

     

     

    En annan svag punkt är vibrationerna som induceras pga bromskivans utformning. I figuren nedan illustreras fenomenet under motordrift.

     

    Slutsats

    System har påvisat sin funktionalitet och nästa steg hade varit att montera in systemet i förslagsvis en cykel. Bortser man från mekaniska krav så krävs bara en enklare kalibrering. 

     

KarriärTjänsterOm ossBloggar